Intet nytt... nästan...
Snöoväder när jag kom hem med tåget... men det var kul att köra bil... är mycket nöjd med att jag tog bilen i morse till tåget och inte gick... fast det är klart... jag hade nog inte orkat gå i morse heller... jag är faktiskt inte helt återställd ännu efter min lååånga sjukdomsperiod... men på måndag ska jag nog klara av att gå... det är i alla fall min målsättning...
En av de två som höll i utbildningen jag var på idag har jag jobbat med tidigare... det var faktiskt kul att träffa honom igen... han har humor... han tillhör de där få "vettiga exemplaren" av psykologsläktet... eller som en gemensam kamrat till oss båda två uttrycker det... "Han är ovanligt normal för att vara psykolog!"
Lite nytt var det dock på kursen... kalendern har bytt utseende... det var det enda... så jag ser verkligen fram emot nästa utbildningsdag... nästa gång jag har namnsdag dessutom... då ska vi vara någonstans på Rosenlunds sjukhus... förhoppningsvis är det lite nyare saker då... men det tror jag att det blir... det sades vid flera tillfällen "det där tar vi nästa gång vi ses"...
Nu ringde klockan där ute i köket så nu är det dags att kolla på potatisen och se om den är reda att "puréas" sönder... korvarna är redan kokta...
Ute i vida världen!
Bortsett från min promenad har det inte hänt så mycket i mitt liv idag... jag har ätit lite goda kakor... har hittat en ny kaksort som tagit sig in på topp-10-listan... och hör och häpna... det är en kaka från Coop... Cookies med 37% mörk choklad och mjölkchoklad... det enda som saknas är lite nötter...
Har även smällt i mig en påse godis... så jag mår nog ganska bra nu... eller i alla fall bättre... en grön påse Tutti Frutti Weekend... en ny bekantskap... det fanns många små svarta i den påsen... så den får också ett gott betyg...
Jag har slängt iväg en fråga till min kusin om vi ska luncha imorgon under min promenad... väntar fortfarande på svar... så får se om det finns något roligt att berätta om imorgon... annars kan jag ju fortsätta min "kulinariska" upptäcktsfärd i godishyllan...
H66.0
Japp, jag blev sjukskriven veckan ut... nästa år/höst/vinter tänker jag ta den där jädra influensavaccinationen arbetsgivaren erbjuder...
Så här står det i alla fall på min sjukskrivning:
det betyder: Akut varig mellanöreinflammation.
Idag har jag också gjort ett besök hos min moster, hon bjöd på kaffe och sockerkaka, hon gör nog en av världens godaste sockerkakor, jag skulle nästan kunna äta en hel form själv... med mig hade jag min nya telefon (av misstag vill jag bara säga)... jag ringde min moster innan jag åkte till vårdcentralen och hämtade min sjukskrivning och precis när vi pratat klart drabbades jag av en "snorattack" så jag var tvungen att gå och snyta mig i ett par minuter, telefonen la jag i "magfickan" och glömde bort den, kände att den låg där när jag skulle sätta på mig bilbältet, så min telefon har varit på resa idag... till vårdcentralen och till moster, den fungerade hos moster (bor visserligen bara 20 m bort)... men i alla fall... signalen tog sig genom två husväggar och 20 m luft... lite imponerande dock...
Maskindödaren...
Konservburk i skallen?
Har hittat en termometer... visserligen en sådan där gammal sak som man ska ta tid på... antingen 3 minuter i rumpan eller 10 minuter under armen... jag använder armen... sedan kommer jag ihåg att man ska lägga till 0,5 eller 0,3 när man tar under armen... jag kör med 0,5... hittills idag har jag lyckats nå upp till exakt 37 grader... min normaltemp är dock 35,6 ungefär, så kanske har jag lite feber... får se hur det ser ut nu, en sista gång innan jag sover... 36,9... är det feber?
Ett normvärde för normaltemperatur är ju 37 grader och 37,5 räknas som feber... en differens på 0,5 grader eller 1,33 %... om min normaltemp då ligger på 35,6 och jag har 36,9 är det då feber? differensen är 1,3 grader eller 3,52 %...
Rent medicinskt menas med feber att man har en förhöjd kroppstemperatur och det har jag ju definitivt... med flera procent... ska kolla imorgonbitti också...
Rörmokeri...
Jag är fortfarande sjuk, har fortfarande feberkänslor (haft feber sedan i lördags, och nu är det lördag igen), men eftersom jag inte har någon termometer vet jag inte hur mycket feber jag har... lyckades ändå ta mig till Coop och handla, klarade av att gå ungefär 25 m där inne innan jag blev svettig och andfådd, när jag väl kom ut därifrån rann svetten i ansiktet på mig...
Åkte därifrån till apoteket och köpte mer Alvedon och nässprej, jag tror att jag kanske såg någon jag pluggat med där men jag är inte helt säkert... därefter rann svetten ordentligt men jag fortsatte min resa...
Körde vidare till Elgiganten och köpte ny telefon, en touchtelefon, en vit... jag läste fel i bruksanvisningen om hur länge man skulle ladda den innan man använde den första gången, så jag började leka med den redan efter 15 minuter... den skulle laddas 15 timmar... så nu står den och laddar igen, och jag hoppas att jag inte gjort något väldigt dumt...
Stannade till vid MAX och köpte hamburgare, det var faktiskt gott, jag kände smak... jag håller nog på att bli bättre i alla fall, även om det tar alldeles för lång tid... jag tror fortfarande att jag behöver en sjukskrivning på måndag... vill gärna ha åtminstone en feberfri dag innan jag börjar jobba igen...
Det värsta av allt är att jag tror att jag såg Kärringen på Coops parkering... det var rätt sorts bil och det var en kort, tjock fyrkantig varelse som körde, kan inte vara någon annan än Kärringen... jag blev illamående och vägrade titta direkt in i bilen ifall Kärringen skulle se mig... vilket Kärringen antagligen inte gjorde eftersom jag faktiskt har bytt bil och Kärringen vet förhoppningsvis inte vad jag har för bil... men ärligt talat, jag måste ha väldigt stark impulskontroll, en vilja att skada Kärringen kom starkt upp i mitt huvud... ifall jag någonsin skulle göra en "dödslista" skulle Kärringen finnas på topplacering...
Det här är inte Kärringen, men Kärringen är faktiskt väldigt lik denna skådespelare som heter Michael Badalucco, tycker väldigt synd om honom som har en sådan dubbelgångare...
Hjärnsubstansfärg...
Jag känner mig också dummare och långsammare än vanligt... jag är helt övertygad om att det öppnats upp en portal mellan mina bihålor och min hjärna, d.v.s. allt som kommer ut från bihålorna via min näsa har samma färg som hjärnan (den färgen man ser på plastmodeller och i filmer att den har), en konstig ljus rosa-orange färg. Min förhoppning är att det är ett tecken på att det blir bättre! Som ett mottecken till förbätttring kan jag nämna att jag sedan igår kväll har fått ökad feber och idag känner mig sjukare än jag gjorde tidigare... tror inte att det här hinner gå över till på måndag - jag kanske får lov att skaffa mig min allra första sjukskrivning...
Om 45 min öppnar mitt nya "favoritapotek", en butik jag besökte i tisdags och i fredags, nu tänkte jag se om de har någon sorts nässpray som är lite bättre än en "vanlig".
Buddy Holly!
I lördags, efter nästan tre månaders planering, så styrdes kosan äntligen mot Stockholm och Götgatan 55 (Göta Lejon)! Vi var fyra förväntansfulla deltagare - jag, min kusin från IKEA-resan, kusinen Kusin och hans fru - som mötte upp på en parkering nedanför Kråkberget och "stuffade" in oss i en gemensam bil. Jag körde bilen, ut på motorvägen och i med farthållaren och sedan var det bara att slappna av, nåja, lite i alla fall. Vi började vår stora resa med en "blåbärskontroll" på Sille krog där vi inhandlade all den för dagen livsnödvändiga godisransonen (det var faktiskt lördag och vi var på utflykt), själv köpte jag en påse "Gott & blandat" som heter "Yummie", en ny påse vars upphovsperson tydligen vann någon sorts tävling, smakerna i påsen var: vattenmelon, hallon, skogsbär, jordgubb och lakrits. Jag är mycket nöjd med mitt val, hade jag inte sett de små svarta så hade jag inte valt den påsen, alla påsar borde innehålla små svarta saker (jag menar självklart godisar!)
Efter detta var det bara raka vägen mot målet! Vi gjorde dock ett stopp till, vi ställde bilen i garaget på mitt jobb och tog pendeln därifrån, mycket smidigt, jag visade mina medresenärer min arbetsplats och - som vanligt när jag är med - blev det också en kisspaus, man kan inte ha för många kisspauser!
Väl framme i "den stora staden Stockholm" började vi med en fika på ett kafé som heter Baresso, ett mysigt kafé med mycket stora kakor, jag åt en bit pecanpaj med mycket choklad och väldigt mycket smak, det var knappt jag fick i mig den, så stor var den.
Väl ute i den friska luften strosade vi vidare mot vårat mål, Göta Lejon! Ingen av oss visste exakt var den låg men att den ligger på Götgatan, helt plötsligt var den bara där, rakt framför oss!
Ett litet observandum bara, det såg verkligen inte ut så här när vi kom dit, den största skillnaden är nog att alla vi såg där var i färg, men då jag inte hade kameran med mig (batteriet slut och jag hade glömt att ladda upp det igen) så får detta duga! Mitt ena resesällskap - kusinen från IKEA-resan - tyckte att teatern såg ut som en biosalong och jag höll med, och nu när jag har sett bilden ovan och dess bildtext vet jag att det faktiskt var en biograf från början, re-cycling at it's best!
Själva föreställningen vill jag inte berätta så jättemycket om, för jag tycker att alla ska se den, men musiken är helt underbar! De var jätteduktiga och Brolle har jag inte samma aversion gentemot längre, han var faktiskt jätteduktig! Buddy Holly hann med väldigt mycket på den korta tid han fick vara "i ropet". Nu syns nog inte låtarnas namn så jättetydligt, men de här är bara en del av alla sånger han gjorde.
Visste ni förresten att det var han som skrev låten Everyday, som spelas just nu i den där reklamen för Felix, den med "going faster than a rollercoster". Man får inte ta bilder inne i teatern så mina bilder har jag fotograferat av från mitt program som jag köpte, just ja, jag hade ju inte kameran med mig heller, så det problemet löstes ganska snabbt för min del. Här följer några andra bilder, från mitt program - de blir större om man klickar på dem.
Kvällen avslutades på en pastarestaurang på Söder, Därmed pasta på Långholmsgatan 5, mycket gott, tror jag, jag blev ju som sagt sjuk, jag beställde dock, och åt, en Pasta Caprese.
Nu den utlovade infon om min sjukdom, utan bilder...
Egentligen blev jag nog sjuk för drygt en vecka sedan, redan innan jag var hemma de där två dagarna förra veckan, jag återgick till jobbet i två dagar, mycket för att jag "totalvägrade" att vara sjuk, det höll ett tag... jag höll ut över föreställningen i lördags och vid middagsbordet slog det till, Kusin fick köra hem, jag satt och halvsov i baksätet.
Söndagen tillbringade jag största delen i sängen, den andra i soffan görandes ingenting, jag kommer inte ihåg vad jag såg på TV:n, men den var på, det mest aktiva jag gjorde var att jag tog mig ut till bilen och åkte och köpte glass, när man är sjuk får man äta mycket glass... Måndagen förlöpte väl ungefär likadan som söndagen förutom att min morbror så snällt köpte gulashsoppa åt mig, vilket jag är väldigt tacksam för, jag hade i lite extra vitlök och tappade i lite för mycket chilipulver, men det var ändå gott, tror jag...
Gårdagen startade runt fyratiden på morgonen, jag lyckades aldrig somna om, det gjorde dessutom ont i örat, vilket jag tolkade som att någon tryckutjämning efter alla snytningar hade uteblivit, vid sextiden gick jag upp och drack honungsvatten, örat gjorde fortfarande ont. Klockan åtta ringde jag vårdcentralen, de ringde upp tjugo minuter senare, jag fick en tid 10:45 till min vanliga läkare. Nu gjorde det fruktansvärt ont, och jag har öroninflammation samt bihåleinflammation, hela mitt ansikte är en stor värkande klump. Jag fick i alla fall penicillin som jag verkligen hoppas på, jag är fullproppad av värktabletter, Alvedon och Ipren, och jag hör inte särskilt bra, det susar mest och ibland låter det som om jag (eller TV:n) pratar i en metallburk, ibland knastrar det dock till och jag hör normalt i ett par sekunder.
Så nu sitter jag här och bara det är en stor ansträngning, fast det blir ganska många "snorpauser" jag har använt upp drygt en toapappersrulle redan och mer kommer det bli... så det blir inget jobb den här veckan, doktorns order...
En av de stora praktiska nackdelarna med att jag jag lyckades bli sjuk nu är att tågkortet går ut den här veckan och att jag då måste köpa nytt från och med måndag... så nu faller min "ledig var nionde fredag" plan. Det var tänkt att jag skulle vara ledig sjuttonde april men nu när jag missar övergången mellan tågkorten så får jag räkna nya nio veckor från måndag... så nästa gång jag är ledig blir tjugoandra maj (lite info till hon in da hood)... som samtidigt är en dag där jag är ledig enligt avtal så inga timmar eller dagar från min tid förspills... ska också passa på att besöka tandläkaren den dagen, mindre kul... och kanske klippa mig igen...
Hostihackhack...
Imorgon tänker jag i alla fall återvända till jobbet, jag har, som redan nämnts, varit hemma i två dagar och jag måste tyvärr erkänna att jag har fått ont i en tumme och sammanhörande pekfinger - har spelat lite för mycket... Det tajmade sig så precis att jag igår förmiddag fick hem spelen som jag hade beställt: Tomb Raider underworld - inte så kul, det var så himla mycket olika knappkombinationer att hålla ordning på. NitroBike är lite mer min grej - bara att köra på, en knapp för gas, en knapp för broms (som jag inte använder) och en knapp för extra boost... man kan visserligen göra tricks också, men det går lika bra att bara köra, tricksen är bara, anser jag, en extragrej. I alla fall så har detta "motorcykelkörande" gett mig värk i tumme och pekfinger, så det är nog bara bra om jag jobbar imorgon.
Då jag idag faktiskt har känt mig ganska OK så gick jag över till min moster och morbror och drack kaffe (de bor på samma gård), vi fikade med diverse onyttigheter och sedan gjorde jag och moster sällskap till ÖB och Coop Extra där vi handlade, varefter vi alla tre tillsammans åt tacos. När min moster äter tacos ger hon alltid ifrån sig ljud av vällust, det är lika komiskt varje gång och hon försöker att inte göra dem, men lyckas aldrig riktigt. Nu ett litet hopp... När vi fikade så smulade det ganska bra för oss alla tre... moster kläckte ur sig till morbror - som hade en liten hög med smulor på bordet - "ha inte ner det där på golvet nu", för att i nästa andetag själv ha ner sina smulor på golvet!
När jag kommer tillbaka till jobbet imorgon kommer det finnas en hel del för mig att göra, i måndags var jag på möte och gick tidigare då jag blev sjuk och jag har varit hemma i två dagar, så nu kommer jag nog för första gången på vår "lägesrunda" med chefen kunna säga annat än att jag har det lugnt, men det är klart, det är bara en tillfällighet, till nästa vecka har jag det säkert lika lugnt igen...
Gröna fingrar? Blåvitt hjärta!
Jag satt i onsdags på jobbet och sökte efter blomjord på nätet, våra blommor är i ett akut behov av omplantering, och praktisk som jag är försökte jag finna en sajt som levererade jorden till oss, så jag slipper gå iväg och köpa jorden och framförallt så jag slipper släpa "hem" jorden. Jag använde mig av google - ungefär som alla andra - jag skrev in sökordet: blomjord. Kan väl inte säga att det gick så jättebra, resultatet blev en massa bloggar om hur man planterar om sina begonior och sånt, och vilken jord de riktiga kännarna rekommenderade... som sagt, inte riktigt vad jag sökte efter. Så jag utökade mina sökord, la till: hemleverans. Det var bättre, nu försvann bloggarna, eller de försvann inte, men de minskade i antal, eller hamnade längre ner på listan. Hittade faktiskt några sajter där både blomjord och hemleverans var markerade med fetstil, äntligen tänkte jag och klickade... det var först efter jag klickat på länken jag tänkte efter, "Varför behöver man diskret hemleverans för blomjord?", när så sidan visades på skärmen förstod jag varför leveransen var diskret... jag hamnade på en sida som sålde cannabisfrön... behöver jag säga att jag tryckte på "bakåtknappen" så fort jag bara kunde.
Jag hittade aldrig någon blomjord för hemleverans, så jag antar att jag får pallra mig iväg till centrum och köpa en säck, eller rättare sagt ett par säckar, själv. Däremot hamnade jag faktiskt på ytterligare en sajt för cannabisodling, en sida som jag stängde lika kvickt. Jag är inte så hemma i cannabis- och övriga drogkretsar så jag vet inte om cannabis hamnar inom samma familj som opium, men jag hittade en sådan sida också, som detaljerat förklarar hur man framställer opium...
Dagen efter berättade jag för min chef att jag hamnat på dessa sidorna och hon bara skrattade... rättare sagt gjorde alla som satt runt bordet det, så jag tror att jag har mitt på det torra ifall IT-avdelningen får för sig att göra en säkerhetssökning eller något liknande där min inloggning dyker upp...
Hm, ska jag berätta något mer som hänt under veckan, nja... i tisdags var det handbollsmatch igen, den här gången var det IFK Nyköpings damer som ställde upp mot eRPing, ett farmarlag till RP från Linköping, det var en match som svajade likt en båt i storm, stundtals riktigt svängigt. Domarinsatsen svängde det också ganska friskt om, men det visste man redan när man kom in i hallen att den skulle göra, när man såg vilka som skulle döma, de dömde mig när jag spelade, och det var tio år sedan, och redan då hade de dömt alldeles för länge, men en sak ska man i alla fall säga om dem, de har humor och kan ta lite småkommentarer.
Dessvärre missade de en del saker, som t.ex. när bortalagets nr 24 i början av andra halvlek avsiktligt klöste en hemmaspelare i ansiktet, en förseelse som skulle ha renderat i ett rött kort och utvisning resten av matchen för avsiktligt våld. Domherrarna missade tyvärr detta. Samma spelare, alltså nr 24 i bortalaget, gick i slutet av samma halvlek med armbågen före in i en annan hemmaspelare som däckades, inte heller den här gången blev det någon åtgärd från domherrarna, det enda som hände var att bortalaget fick fortsätta sitt anfall med ett frikast efter att hemmalagets spelare tagits omhand. Men det straffade sig ändå, ändock inte så hårt som det borde ha gjorts, men ändå... en uppmärksam matchfunktionär synliggjorde för domarna att spelaren blödde från armbågen, nr 24 i bortalaget alltså , och då man inte får spela med synligt blod var blodet tvunget att torkas bort, vilket spelare också gjorde - med matchtröjan. Då det inte slutade blöda beordrade domaren att spelaren var tvungen att plåstras om vid sidan av planen. Vad spelaren inte tänkte på var att samma uppmärksamma matchfunktionär såg när hon torkade av sig på matchtröjan, och man får inte spela med blodiga kläder, vilket självklart påpekades, spelaren uppmanades byta tröja, vilken som helst av lagets matchtröjor hade godkänts, det var bara någon minut kvar.
Då väljer bortalagets ledare att börja tjafsa emot och säga att det inte alls var blod på tröjan, utan att det var klister, de hade visserligen röda tröjor men när matchfunktionären såg när blodet torkades av var det inte mycket att tjafsa om egentligen, men han fortsatte och erbjöd sig att göra en analys på tröjan för att bevisa att det inte fanns något blod på den. Det slutade dock med att spelaren inte fick en annan tröja trots att en medspelare erbjöd sin tröja. Ledaren satte däremot in spelaren som erbjöd sin tröja och matchen fortsatte efter mycket muttrande från ledaren.
Matchen ja, den slutade oavgjort, var väl ganska rättvist med tanke på att båda lagen periodvis spelade som yra höns, fast å andra sidan borde bortalaget ha fått sin spelare utvisad redan vid första förseelsen, då kunde matchbilden ha sett annorlunda ut, men sådant är vanskligt att spekulera för mycket om. En stark insats gjorde dock hemmalagets målvakt, som lyste starkast av alla deltagare på planen.
Följ länken i bilden till IFK Nyköpings eminenta, nåja, ganska eminenta hemsida.