Lagom är tillräckligt

Idag (igår) har en mycket gammal liten musikalisk dröm gått i uppfyllelse, jag har spelat harpa! När jag var liten var det faktiskt det enda instrumentet jag någonsin ville lära mig spela, jag deltog inte ens i de nästan obligatoriska blockflöjtslektionerna, men harpa ville jag lära mig, men då fanns det inga möjligheter till det i Nyköping. Nu, 26 år senare har jag gjort det!

Jag var hos min kusin idag som fyllde år och hennes 18-åriga dotter har en harpa och håller på och lär sig, och hon lärde mig (nåja, försökte lära mig) spela lite, så jag kan faktiskt spela några toner (eller kunde innan jag åkte hem, har nog redan glömt melodin igen). Problemet med mig och musik är att vi inte är så värst såta vänner, jag lyssnar på musik och kan väl höra om någon sjunger fruktansvärt dåligt men jag kan inte skilja mellan bra sång eller ok sång och jag hör verkligen inte skillnad på halvtoner (till min tillfällige lärares stora förtret och nöje). Jag kan nog lära mig spela melodier men då är det bara ett "mekaniskt beteende" från min sida, att jag lär mig i vilken ordning jag ska göra vissa saker, men jag kan inte höra/känna när det blir rätt eller fel (om det inte är stora fel, nyanserna kan jag definitivt inte utläsa).

Jag har också varit och tittat på en bil, och provkört. Den gick bra att köra, kändes bra, lite ryckig/skakig i ratten vid 50 och någon gång därefter. Bilen hade visserligen stått ett tag och hade lite luft i däcken så det kan kanske bero på det. Ska kanske åka och titta på den igen nästa helg och be att få prova den med vinterdäck och ordentligt med luft i däcken. Ytterbackspeglarna glappade lite också, reglagen fungerade inte riktigt varje gång man tryckte på knapparna och de rörde sig inte heller riktigt som de skulle, när de väl rörde på sig. Bilen saknar dessvärre dragkrok och kupévärmare, men det är sådant som man kanske kan "deala" sig till. Men på det stora hela kändes bilen bra, ganska stor men inte för stor och med tillräckligt mycket hästkrafter för att dra min husvagn. Så jag tror nästan att det får bli den bilen.

Imorgon (idag) ska jag till en barndomskamrat som fyllde år i torsdags, så den här helgen blir det verkligen mycket fika. och om bara två veckor fyller en annan kusin år, det är svårt för mig att "börja om" i januari, det känns alltid så "otrevligt" att tacka nej till tårta. Kanske är en känsla som man "ska arbeta sig igenom" men det är svårt, vill inte såra någon (sen är frågan om någon blir sårad om man inte tar en tårtbit eller om det bara är jag som är "larvig").